<h2>1. Gilla stöket (åtminstone lite grann) - 1 timme!</h2>Att städa och bestämma om det verkligen behövs är ett tjatmoment som tar både tid och energi. Och nästan var fjärde svensk menar att bråk hemma oftast handlar om vardagssysslor som att städa, handla eller laga mat.Lösning: Plocka undan och dammsug en bestämd dag och tid under veckan, så håller du det värsta stöket på avstånd. Bestäm tillsammans när det är dags att en grundlig städning - kanske en gång i månaden? Skippa perfektionen!Du sparar:&nbsp;1 timme varje vecka! De flesta städar minst 2 timmar var i veckan.***<h2>2. Stoppa sakletandet - 40 minuter!</h2><div style="width:100%;height:0;padding-bottom:56%;position:relative;"><iframe src="https://giphy.com/embed/Kb58DaeSH3FGsm19Cf" width="100%" height="100%" style="position:absolute" frameborder="0" class="giphy-embed" allowfullscreen=""></iframe></div><a href="https://giphy.com/gifs/911onFOX-Kb58DaeSH3FGsm19Cf"></a>Barnens regnkläder, plånboken, nycklarna, och var är laddsladden till mobilen? Under en vecka ägnar vi mycket tid åt att leta efter saker som vi använder varje dag.Lösning: Få ordning på prylarna och bestäm var varje sak ska ha sin plats. Förvaring för småsaker är underskattat.&nbsp;78 % av svenskar tycker att de har för mycket grejer hemma, så rensa, rensa, rensa (<a rel="noopener noreferrer" href="https://www.netflix.com/title/80209379" target="_blank">inspotips på Netflix här!</a>).Du sparar: Att organisera hemma sparar i genomsnitt 34 timmar om året, alltså 40 minuter i veckan.***<h2>3.Veckohandla online - 40 minuter!&nbsp;</h2>Att småhandla ofta och kånka hem tunga matkassar i regn och rusk är varken bra för humöret eller plånboken.Lösning: Veckohandla online när barnen somnat eller ha en matkasse med färdiga recept. Du sparar: Mellan 30 och 40 % handlar minst 3 gånger i veckan i matbutik. Generellt lägger de som handlar i butik 80 minuter varje vecka på att handla, medan de som handlar på nätet halverar den tiden.&nbsp;Det vill säga borträknat tiden det tar att ta sig till och från butiken. Alltså sparar du minst 40 minuter varje vecka (och ÄNNU MER om du handlar i butik ofta och har en bit till affären).***<h2>4. Planera middagsmaten - 40 minuter!</h2><div style="width:100%;height:0;padding-bottom:56%;position:relative;"><iframe src="https://giphy.com/embed/xThuWolVOmmLW3Hea4" width="100%" height="100%" style="position:absolute" frameborder="0" class="giphy-embed" allowfullscreen=""></iframe></div><a href="https://giphy.com/gifs/catastrophe-amazon-xThuWolVOmmLW3Hea4"></a>Står du i affären och funderar på vad ni ska äta till middag? Inspirationen är som bortblåst, klockan tickar på och det enda du kommer på är samma sak som ni åt igår.Lösning: Bestäm veckans middagar och korta ner planeringstiden genom att ge varje dag en råvara och variera middagarna utifrån det. Soppa på måndag, kyckling på tisdag, vego på onsdag, fisk på torsdag och att fredag är tacotajm är sen gammalt. Du sparar: Vi avrundar till 5 minuter om dagen (det vill säga 40 minuter i veckan), och dessutom en hel massa energi du kan lägga på annat.***<h2>5.Inför mobilfri middag - 7 timmar!&nbsp;</h2>Även om du inte vill tro det så stjäl mobilen mycket av din tid. Vi fastnar i skrollandet, eftersom skärmhjärnan vill ha mer. Snittiden för vuxna är 3 timmar om dagen!Lösning: Lägg undan alla mobiler och iPads när det är middagsdags. Ägna stunden vid matbordet åt varandra: prata, skratta och samla ihop dagen.Du sparar: Om du minskar din tid på mobilen med en tredjedel varje dag, sparar du 7 timmar i veckan.***<h2>7. Dela på tjänster - 1 timme!&nbsp;</h2><div style="width:100%;height:0;padding-bottom:80%;position:relative;"><iframe src="https://giphy.com/embed/5VKbvrjxpVJCM" width="100%" height="100%" style="position:absolute" frameborder="0" class="giphy-embed" allowfullscreen=""></iframe></div><a href="https://giphy.com/gifs/5VKbvrjxpVJCM"></a>Köra barn fram och tillbaka till aktiviteter är en vardagssyssla och tidstjuv för många familjer. Är ni kanske flera i området som har barnen på samma förskola? Perfekt att turas om att hämta!Lösning: Gå ihop med andra föräldrar och turas om att skjutsa barnen eller hämta på förskolan. I den nya delningsekonomin är att hjälpas åt det nya svarta.Du sparar: Om vi för enkelhetens skull räknar med att ditt barn har en enda aktivitet och det tar 1 timme att köra och vänta under tiden, så sparar du ungefär 25 timmar om året på att skjutsa varannan vecka. Om du dessutom byter förskolehämtningen en dag i veckan, så landar det totalt på 1 timme i veckan.***<h2 class="has-text-align-center">Voilá - så enkelt sparar du över 11 timmar i veckan!</h2><hr class="wp-block-separator is-style-dots">Källor till statistiken: <a rel="noopener noreferrer" href="http://www.mynewsdesk.com/se/hemfrid/pressreleases/hemfrid-och-novus-undersoeker-svenska-folkets-staedvanor-2116563" target="_blank">städning</a>, <a rel="noopener noreferrer" href="http://www.mynewsdesk.com/se/elfa-sverige/documents/2018-slash-2019-elfas-foervaringsrapport-de-vanligaste-foervaringsutmaningarna-och-hur-du-faar-bukt-med-dem-84861" target="_blank">sakletande</a>, handla mat <a rel="noopener noreferrer" href="https://www.ultimedia.se/matrapport-sa-ater-svensken-2018/" target="_blank">här</a> och <a rel="noopener noreferrer" href="https://dhandel.se/wp-content/uploads/2018/08/digitalmathandel-2018.pdf" target="_blank">här</a>&nbsp;och&nbsp;<a rel="noopener noreferrer" href="https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/psykiatrikern-darfor-kan-vi-inte-lata-bli-vara-mobiler" target="_blank">tid på mobilen</a>&nbsp;<hr class="wp-block-separator is-style-dots">

Har dygnet för få timmar? Lugn, det GÅR att få mer tid över. Ofta finns det tidstjuvar som vi inte tänker på och saker vi gör av gammal vana. Här är tipsen som sparar värdefull tid - hela 11 timmar i veckan!

11899.png

7 tidstjuvar som snor över 11 timmar (!!) från dig varje vecka

***Familj nr 1 "poolar": Lisa och Martin är föräldrar till Bror, 4 år, och Ola, 6 månader.&nbsp;<blockquote>Vi kör ner alla pengar vi har i en stor pott, och delar lika oavsett vem som lägger mest</blockquote><img width="1024" height="769" class="size-large wp-image-8669" src="https://admin.babynaps.com/uploads/stevik_1024x769_0c87f8d46a.jpg" alt="">– Vi delar först på alla gemensamma kostnader som man har som familj; allt från hyra och försäkringar till trängselskatten och HBO-kontot. Sedan "poolar" vi det som blir över, och delar de pengarna på hälften. På så vis har vi båda har lika mycket att röra oss med när de fasta månadskostnaderna är betalda. För oss är det viktigt att se alla inkomster som hela familjens pengar, och inte som att den som arbetar “ger” av sin lön till den som är hemma. Det är viktigt att likställa arbete hemma med arbete på jobbet, och ingen av dessa ska göra så att man får mer eller mindre pengar än den andre. – På detta viset blir förutsättningarna lika, men vill den ena unna sig någon pryl eller annan lyx utöver det vanliga, ja då får den personen kanske också snåla in lite själv på take-away-kaffe eller uteluncher eller något annat. Självklart hjälper vi ändå varandra om den ena skulle få slut på pengar någon månad, och det är inte så att vi betalar var och en för sig när vi är ute och gör någonting tillsammans. Men för oss blir det här en bra kombination av att dela helt lika på inkomsterna, men samtidigt få utrymme att göra lite märkliga ekonomiska prioriteringar ibland om man känner för det... – Vi har valt att göra på det här sättet för att det kändes enklast helt enkelt. Eftersom att vi tjänar olika under olika perioder, har olika SGI och en av oss drar dessutom ibland in lite extrainkomster på frilansuppdrag, så blev det genast snurrigt när vi skulle försöka väga upp och jämna ut. Nu kör vi ner alla pengar vi har i en stor pott helt enkelt, och delar lika, alldeles oavsett vem som lägger i hur mycket. – Det positiva är, förutom att det blir ganska rättvist, att det hjälper en att sudda ut mitt-och-ditt-tänket lite. Är man en familj så jobbar man ju för alltid för varandra, oavsett om det är på sitt jobb-jobb eller hemma med barnen. Det negativa är förstås att det finns en risk att den ena har lite dyrare vanor, eller att någon kanske oftare gör enstaka inköp som ändå är till hela familjen. Då skulle det förstås vara mer hundraprocentigt rättvist att låta alla inkomster och utgifter gå till ett och samma konto. Kanske är den här metoden ett steg på vägen dit.***&nbsp; Familj nr 2 delar lika på räkningar, men resten är eget: Johanna och Axel har barnen Nils, 3,5 år, och Olle, 2 månader.<blockquote>Den som är föräldraledig ska ha en rimlig nivå av pengar att röra sig med</blockquote><img width="1024" height="768" class="size-large wp-image-8666" src="https://admin.babynaps.com/uploads/johanna_och_axel_1024x768_11d1b21da5.jpeg" alt="">– Vi har gemensam ekonomi på det sättet att vi tänker att våra pengar är bådas pengar. Rent praktiskt har vi både&nbsp; gemensamma konton, till exempel ett för sparande och ett där alla räkningar dras, och egna konton, där lönen kommer in. Varje månad förs det automatiskt över en summa&nbsp; - större delen av lönen, men inte hela - till de gemensamma kontona. Vi sätter in samma summa från oss båda. – Under föräldraledigheten justerar vi ner summan som dras till de gemensamma kontona för den som är föräldraledig, så att hen fortfarande har en rimlig nivå av pengar kvar på kontot att röra sig med. I teorin har vi nog också tänkt att den som jobbar tar de flesta av de räkningar som kommer sporadiskt, eftersom den har mest på kontot, men ärligt talat det blir lite som det blir med detta. Vi för över pengar till varandra om det behövs. – Vi har gjort såhär för att det är smidigt och känns rättvist. Vi delar självklart på föräldraledigheten så båda två kommer ju att vara i båda rollerna, alltså ha lön som vanligt en period och föräldrapenning en period. Jag ser egentligen ingen nackdel med vårt upplägg faktiskt. Det skulle känna konstigt att vara i en parrelation med barn och samtidigt ha tydligt separerad ekonomi och kanske därmed olika ekonomiska förutsättningar, tycker jag. Alla ekonomiska beslut rör ju oss båda. – En nackdel kan möjligen vara att jag får lite mer pengar över på mitt konto än min sambo får, eftersom jag tjänar mer än honom. Men eftersom vi räknar alla pengar som gemensamma är detta egentligen mest en praktisk fråga. Mitt bästa tips när man ska fundera över ekonomin under ledigheten är nog att se till att båda föräldrarna sitter i samma ekonomiska båt så att inte den ena får mindre att röra sig med än den andra, vare sig på kort eller lång sikt. &nbsp;*** Familj nr 3 har helt gemensam ekonomi: Martina och Jonathan har tillsammans barnen Stellan, 4 år, och Bo, tre veckor.&nbsp;<blockquote>Det blir inget tjafs om ditt och mitt med helt gemensam ekonomi</blockquote>– Vi har valt att ha gemensamt konto, sedan vi skaffade lägenhetslån och unge ihop för några år sedan. Bådas lön går in på det gemensamma kontot, och vi betalar bådas räkningar därifrån. Sedan har vi ett riktigt futtigt sparkonto på en annan bank, som vi slänger in typ 200 spänn i månaden på. Bra för det ekonomiska samvetet! Även om det är en piss i Nilen. – Vi har valt att göra så för att ibland tjänar någon av oss mer och ibland den andra. Det känns mest rättvist att hela hushållets kassa gynnar hela familjen. Särskilt i perioder av föräldraledigheter, VAB och sånt. Då skulle det kännas underligt om den som ställde upp för hushållet på något enda sätt blev ekonomiskt lidande. Plus, helt ärligt, ingen av oss gillar administration, och ett konto är ju ett sätt att förenkla ytterligare… – Fördelarna med att göra som vi gör är att det blir rättvist, att ekonomiska beslut fattas gemensamt och att det inte blir tjafs om "mitt och ditt”. Gud, så tröttsamt att tjafsa om det också under småbarnstiden… En nackdel är att det är lite svårare för en att unna sig något, typ en onödigt dyr pryl eller en extra lyxig lunch, när det dras från det gemensamma kontot. Samtidigt så är det väl ändå så i alla familjer – att om en av medlemmarna jämt käkar lyxlunch så påverkar det den andra? – Se till att det blir rättvist! Tar någon ut hela ledigheten? Se på något vis till att båda har likvärdig ekonomisk frihet. Den som jobbar ska inte ha mer! Basta! Och, pensionsspara till den som är föräldraledig fler dagar. Tråkigt, men några av oss ska ju bli 65+ någon gång.

Ekonomin under föräldraledigheten är för många minst sagt tuff. Och hur pengarna ska delas kan vridas och vändas på näst intill i oändlighet - vad blir mest fördelaktigt för familjen? Vad blir mest jämlikt och rättvist? Och hur blir alla nöjda? Vi har pratat med tre familjer om vilken uppdelning som passar just dem bäst.

8663.jpg

Så löser vi ekonomin under föräldraledigheten - tre familjer berättar!

BabyNaps

Här hittar du hundratals artiklar och guider för dig som är gravid eller nybliven förälder. 

Artiklar & guider om livet med bebis

Här hittar du alla våra artiklar om hur ekonomin påverkas när du blir förälder eller är föräldraledig. 