- Bebisar är ofta väldigt nyfikna på mat, och det ska vi ta vara på. Vad jag inte visste när jag blev förälder är att barn går in i ett stadium som kallas neofobi när de närmar sig tvåårsåldern. Det innebär att de blir kräsna för mat de inte känner igen. Därför har du allt att vinna på att börja med smak- och konsistensträning tidigt, säger vetenskapsjournalisten Ann Fernholm som skrivit ”Stora boken om barn och mat” tillsammans med logopeden Kajsa Lamm.
- Det är lätt att tro att äta är något vi kan av bara farten. Men det är en av de mest komplexa saker vi gör med vår kropp, och precis som att lära sig gå eller cykla behöver du hjälpa ditt barn att lära sig hur man äter, förklarar Kajsa Lamm.
 

TIPS 1: Låt bebisens matlust styra starten

Alla barn utvecklas i olika takt och när din bebis visar intresse för mat är det är dags att mjukstarta smakäventyret.

Börja med smaksensationer (inte portioner!)

- Tänk bort portioner och tänk istället att den första riktiga maten är små smaksensationer. En liten klick puré från ditt finger räcker och samtidigt får tungan öva sig på nya rörelser. Vill du använda en sked ska den vara liten och framför allt ganska platt eftersom motoriken som gör att läppen når ner i en djup sked inte är färdigutvecklad. Bröstmjölk och ersättning är fortfarande viktiga näringskällor medan barnet lär sig äta annan mat.

Oralmotorik!? Ja, tungan behöver också tränas!

- Prova hur det skulle gå att svälja maten om din tunga bara kan röra sig framåt och bakåt. Det är näst intill omöjligt. Det är så bebisar har det och för att lära sig att äta behöver de träna munnen och tungans motorik (oralmotoriken som det heter på fackspråk). Att få till finliret av rörelser och muskler som gör att maten hamnar rätt är ett tufft och tidskrävande jobb för en bebis, och först runt tre-fyra års ålder hen är hyfsat fullärd.
 

TIPS 2: Bebisar kan smaka på allt

Bebisar har ingen koll på vad som är gott eller äckligt, så en grimas betyder inte att de ogillar smaken. Barn under ett år kan med några få undantag (se listan längre ner!) äta nästan allt som du äter och ju fler smaker du presenterar desto större chans att du tränar upp en allätare.

Ta vara på bebisens lust att härma

- Du är förebilden in i en ny värld fylld av smaker. Ät lite av purén du också och visa hur gott och roligt det är att äta. Bebisar älskar att härma och vissa öppnar munnen direkt, andra är mer försiktiga. Truga inte utan låt barnet bestämma takten, vill hen ha mer är det bara att gratulera. Annars gör ni ett nytt försök om några dagar.

Pang på grönsakerna

- Bredda smakregistret och lär din bebis att gilla beska, sura och mer komplexa smaker som finns i till exempel blomkål, kålrot, bönor och broccoli. Ju tidigare desto bättre, säger forskningen, och du har allt att vinna på att det söta inte får dominera.

Glöm regeln "en smak i taget"

- Vem vill äta samma mat flera dagar i rad? Ingen, inte ens bebisar. Flera studier bekräftar att ju mer varierad meny desto större blir öppenhet hos ditt barn för att prova nya smaker. Och det verkar hålla i sig med åren. Fördelen med att välja smaker som hela familjen gillar är att ni kan äta samma mat och det blir mindre framtida kaos runt matbordet.

Förslag på två veckors smaksensationer

- Du kan göra puréer av det mesta från grönsaksdisken. Koka, ångkoka och mixa (stavmixern är din nya hjälte) med vatten, smör, grädde eller olja till en lös puré. Får din bebis en favoritsmak, låt den återkomma lite oftare och variera samtidigt med andra smaker.

Meny vecka 1
Dag 1. Morot och avokado
Dag 2. Morot och potatis
Dag 3. Potatis och avokado
Dag 4. Morot, potatis och broccoli
Dag 5. Morot, broccoli och kålrot
Dag 6. Avokado, broccoli och sötpotatis
Dag 7. Potatis, avokado och sötpotatis

Meny vecka 2
Dag 1. Avokado, sötpotatis och en gnutta banan mosad med jordnötssmör
Dag 2. Kålrot, potatis och banan mosad med jordnötssmör
Dag 3. Morot, broccoli och kålrot
Dag 4. Sötpotatis, gröna ärtor och banan mosad med jordnötssmör
Dag 5. Sötpotatis, gröna ärtor och avokado
Dag 6. Morot, äpple och avokado
Dag 7. Ärtor, broccoli och äpple

TIPS! Använd ett frysfack för istärningar, om du gör puréer själv hemma, så att du enkelt kan ta fram en tärning mat varje dag. 

Öva, öva och öva igen

- Ge inte upp om en besk eller surare smak får din bebis att rynka på näsan. Att maten åker ut igen handlar inte om ogillande. Se glad ut och fortsätt öva, om och om igen. Det är inte ovanligt att det tar uppemot tio gånger innan en ny smak gillas.

TIPS! Testa en "smaknapp", alltså en napp där ditt barn kan smaka på till exempel frukt och grönsaker utan risk för att sätta i halsen.

Saltvarningen är överdriven

- Barn mellan fyra till sex månader äter väldigt lite mat och du behöver inte oroa dig för mängden salt i de första smaksensationerna. Det går bra att mosa grönsakerna i vanligt smör (men undvik extrasaltat). När mängden mat ökar är det en bra regel att inte salta det du lagar själv.
 

TIPS 3: Dags för första tuggan

Runt sex månaders ålder är de flesta barn redo att lämna puréerna och öva på känslan att ha olika konsistenser i munnen. Och att börja tugga.

Träna bebisen på att äta olika konsistenser

- Munnen är känslig och att stoppa in något som du tidigare inte provat kan kännas obehagligt. Får ditt barn chans att öva på att äta mat med olika konsistens är chansen större att matlusten fortsätter även under den naturligt kräsna perioden som brukar infinna sig i tvåårsåldern.

Smått och mjukt eller stora gnagbitar

- Se till att maten antingen är i så stora bitar så att de bara går att gnaga på eller så små att de inte kan fastna i halsen och tillräckligt mjuka för att kunna mosas med tungan. Sakta men säkert kommer tung- och käkrörelser att övas upp och bitarna formas till små tuggor som slinker ner i magen. Ät tillsammans och låt matbordet blir en samlingsplats för hela familjen.

TIPS! Här kan du läsa mer om du är rädd att bebisen ska sätta i halsen.

Förslag på mat:

• Ett stort kokt broccoliträd att hålla i och gnaga på
• Färsbiffar av fisk, kött eller kyckling skurna i små bitar
• Blodpudding i små bitar
• Smulad fetaost
• Moget päron i små bitar
• Avokado
• Kokt ägg

Skaffa dig järnkoll

- Vid sex månaders ålder ökar järnbehovet. Livsmedelsverket rekommendation är att från sex månaders ålder behöver din bebis få i sig runt 8 milligram järn per dag – nästan lika mycket som en vuxen man. Lättast att få i sig järnet är om barnet äter kött eller inälvsmat som leverpastej eller blodpudding. Toppar du havregröten med aprikospuré eller krossat paltbröd blir den extra järnrik.

Tidig start med riktig mat förebygger matallergier

- Det har visat sig att barn som tidigt får väldig små doser av mat som ofta orsakar allergier som jordnötter, ägg och fisk, får ett skydd mot dem. Varför det är så har forskarna inget helt säkert svar på, men man tror att när maten når tarmen får immunförsvaret en chans att utveckla en tolerans mot dem.

TIPS! Ge nötter i form av nötsmör, till exempel funkar det fint med osaltat mandelsmör!

Låt din bebis vänta med gluten

- Var försiktig med vitt bröd, pasta och annan vetemjölsmat, välj istället havrevälling eller havregrynsgröt. Nuvarande forskning tyder på att risken för glutenintolerans ökar ju mer gluten ett litet barn äter.

TIPS! Här finns matscheman månad för månad när din bebis börjar äta.

Några extra tips på vägen

Gilla kladdet runt bebisen mun

Torka inte bort maten som kommer ut runt munnen direkt. Det ger viktig träning för tungan och har kan du läsa mer om bästa sättet att hantera kladdet. Ett hett tips är ett ätförkläde, alltså en haklapp med ärm, så slipper du klädbyte efter varje måltid.

Checklista för matskeptiska bebisar

Tips på saker som brukar bättrar på aptiten hos barn som inte är lika sugna på att äta.

1. Rätt temperatur: Den ska helst vara kroppstempererad som bröstmjölken
2. Konsistensen; De första puréerna kan vara relativt lösa så att de inte fastnar i gommen.
3. Smaken; Försök hitta en smak som ditt barn verkar gilla.
4. Lusten; Glöm inte att signalera att det är roligt och ät tillsammans av maten.
5. Rätt tid på dygnet: Se till att bebisen är pigg och lagom hungrig när du ger smaksensationerna.

Detta ska ditt barn under ett år undvika

• Gröna bladgrönsaker (som spenat, rucola och sallad) och rödbetsjuice
• Honung
• Opastöriserad mjölk.
• Potatisskal och grön potatis
• Sötsaker och mat med mycket tillsatt socker
• Riskakor och risdrycker (innehåller små mängder av arsenik)

Läs mer om mat att undvika hos Livsmedelsverket.