Å ena sidan är mat och viktuppgång en av de viktigaste sakerna att fokusera på när det gäller små barn, å andra sidan märker de flesta föräldrar ganska snabbt hur lätt det är att skapa en pressad stämning just kring måltiderna. Äter barnet tillräckligt mycket? Tillräckligt varierat? Tillräckligt regelbundet? Det bästa knepet för att skapa en framtida foodie är, hur svårt det än kan vara är: släpp kommandot. Och blunda för kladdet.

Låt barnet styra

Precis som vuxna behöver olika barn olika lång tid på sig för att lära sig något nytt. Forskning visar att vissa barn går från att äta en tesked mat per måltid till en deciliter per måltid, på bara tre dagar. Andra behöver ett halvår på sig. Dietisten och författaren Sara Ask har nyligen utkommit med boken Barn och mat: Från smakportion till att äta själv. I boken hjälper hon föräldrar att undvika de vanligaste fallgroparna, och att möta utmaningarna vid matbordet med förståndet i behåll. Hon menar att det finns mycket en förälder kan göra för att redan från tidig ålder skapa matglädje hos barn.
– Försök att göra måltiden till en mysig stund där barnet känner att hen har kontroll. Att hen sitter bekvämt, når maten och får försöka att äta själv om hen vill. Och att det finns andra runtomkring som också äter. Ett av sätten barn lär sig äta på är genom att betrakta och härma andra som redan kan, säger hon.
Och precis som i så många andra situationer med barn: tjatet är inte din vän.
– Tjat och trugande visar sig ofta i forskning ha en negativ effekt. Däremot är det guld om du kan äta tillsammans med barnet. Du är bästa förebilden!

Skippa torket

Inte sällan får föräldrar höra hur viktigt det är att barnet själv får kladda och känna på maten. Om man har ett barn som tycker om det, vill säga. Även här är alla små olika. Men om ditt barn tycker om att utforska, kan det vara läge att investera i en haklapp med ärmar och en vaxduk, plus vara redo med några tidningar under barnstolen. Och motstå impulsen att torka runt munnen.
– Dels är huden runt munnen känslig och det kan irritera barnet. Dels är det bra om barnet får anledning att öva på att slicka i sig mat som hamnat på läpparna i stället för i munnen, säger Sara Ask.



Ge inte upp!

Skippa som sagt trugandet, men sluta inte erbjuda ett livsmedel eller en maträtt bara för att barnet ratat det en gång. Det som ligger på skeden kan spottas ut med en grimas för att det helt enkelt är ovant, inte för att din bebis tycker att det är det äckligaste hen smakat.
– Barn behöver få många chanser att provsmaka ett nytt livsmedel för att, i bästa fall, lära sig att uppskatta det. Ju yngre barn, desto färre provsmakningar verkar behövas för att barnet ska acceptera det nya. Men föräldrar ger ofta upp innan barnet fått tillräckligt många chanser. Minst tio kan behövas, säger Sara Ask.

Variation är bra - om det går

Att ett barn under sitt första levnadsår får testa på många olika smaker och livsmedel är bra både för smakutvecklingen och för att förebygga framtida allergier.
– Om barnet accepterar det är det jättebra om hen får prova många olika smaker och rätter. Men har man ett barn som med nöd och näppe gapar för en eller ett par barnmatsburkar så behöver man inte känna någon stress. Fortsätt att erbjuda smakprov från annan mat, till exempel mjuk eller mixad mat från din egen tallrik, intill den mat barnet accepterar, tipsar Sara Ask.

Matas eller peta själv?

Det finns även barn som tycker att själva matningen inte är så behaglig, utan föredrar att peta i sig maten själv, när hen väl fått kläm på hur det går till. Är det mycket krångel kring matningen, kan det vara värt att fundera kring hur man matar barnet. Barnet ska närma sig skeden, inte tvärtom.
– Alltså att man håller skeden vid barnets mun, men låter barnet ta initiativet att ta tuggan. Den som själv har blivit matad i vuxen ålder vet att det är en ganska speciell upplevelse som inte är självklart positiv, särskilt om man inte har kontroll utan den andra bara matar på. Så lyhördhet är bra, även här, säger Sara Ask.
Matälskare till barn eller inte, när det är dags att sätta sig till bords kan det kännas bra att hålla följande tumregel i huvudet: du som förälder bestämmer var, när och vad som serveras. Barnet bestämmer av vad och hur mycket hen vill äta.